Aldrig

Jag har allt för länge levt i en värld där manipulation och otrohet

har varit vardagen, där psykisk misshandel är det enda sättet

för att få den man säger sig älska att stanna.

Det jag trodde var att kärlek kom naturligt, att kärlek inte var någonting  man

behövde lägga all sin energi på för att få att fungera.

Jag har alltid trott att när man hittar den som är den där "rätta" för en själv

så ska man inte behöva kämpa för att få det liv man vill ha med honom.

Jag har allt för länge byggt upp denna mur omkring mig,

allt för länge har jag gått och trott att det inte finns en kärlek som

är på riktigt och att det inte finns många människor på jorden

som verkligen vet vad äkta kärlek är.

Det jag har lärt mig av livet är det att ingenting som är värt att ha kommer gratis,

om man kommer över någonting som man verkligen vill ha så får man betala

ett väldigt högt pris för att få det och kärlek det kommer inte enkelt.

Om man fick det man verkligen vill ha enkelt så kommer man inte uppskatta det

lika högt som om man får kämpa för det.

(Det som jag skrivit här är ingenting som jag har utsatt någon för utan saker jag själv blivit utsatt för och jag söker inte sympati eller något såndant utan jag ville bara skriva av mig. Och om ni tänker reagera på det jag skriver så är det ingen ide för jag skriver det jag tycker och det är min uppfattning och ingenting som DU säger kan få mig att ända uppfattning, så skippa det bara)